Annons:
Etikettraser
Läst 16738 ggr
Mischa
2011-12-19 23:49

American pitbullterrier - Rasartikel

Älskad och mytomspunnen.

Jag vill börja med att säga att jag själv har begränsad erfarenhet av rasen, men jag kommer delge min uppfattning båda av vad jag själv känner att vad jag fått höra av andra med erfarenhet.

Det är en ras och hundtyp som vanligtvis är väldigt förarveka, tysta, tillgängliga och glada i människor oavsett om det är bekanta eller främmande och saknar oftast vaktande egenskaper.
Mot hundar eller andra djur kan det vara en helt annan sak, stort resursförsvar och könsaggressivitet är inget ovanligt eller konstigt precis som på en del andra raser.

Det är i huvudsak en aktiv ras, uthålliga som få samt envisa och gillar utmaningar oavsett om dom är fysiska eller mentalt påfrestande, kanske en av världens mest meriterade hundar, eller iaf mest meriterade apbt var Bandog dread, SchH III, IPO III, WDS, WH, CD, TD, U-CDX, Ch, STD-d, STD-s (ADBA reggad) samt att han deltog i en del filmer bland andra "The good son".

Utseende
Detta är därför ett försök till att generalisera eftersom det är en ras som fortfarande till stor del är prestationsavlad dvs dom avlas än idag för blodsport och utseendet är därför inte det viktigaste utan funktionen är det viktigaste.
Man kan säga att det är en liten till medelstor, robust och atletisk hund med slät päls utan underull, kroppsbyggnaden och storlek kan variera oerhört så att folk påstår sig kunna se hur vidare en hund är rasren genom att titta på utseendet är bara rent snack iom den stora variationen.


Historia
Blodsporter som involverar djur har i alla tider varit underhållande för människor, bulldogens främsta användningsområde är som namnet antyder använd för blodsport involverat tjurar men också för att hålla fast svårhanterlig boskap och troligtvis även annat vid sidan om, organiserade tjurslagsmål blev lite av en engelsk folksport.

Vid 1835 sattes en lag i england om förbud för just tjurhetsning och folk började se sig om för andra alternativ och organiserade hundslagsmål var ett faktum.
Man korsade in jaktterrier (också använda till inte helt rumsrena aktiviteter för avelsvärdering, se: "Teastas Mor") som utmärkte sig genom sin smidighet och snabbhet i mindre format, men samtidigt lätthanterliga.

Många européer flyttade under 1800-talet till Amerika för att besätta sig, och med dom följde såklart deras hundar av bull and terrier-typ där dom fortsatte att brukas till vad dom gjort tidigare men även göra nytta som gårdshundar (hur många hade råd med hund för nöjes skull?) och även kanske brukade till jakt(?).

Väl i sitt hemland förfinades det som kom att bli grunden till vad vi kallar american pitbullterrier, väl etablerad och utbredd bland folket blev rasen väldigt populär och användes bland annat som representant på banderoller för sitt hemland i första världskriget, som maskotar i krig, i reklamfilmer och tv-serier samt att både Theodore Roosevelt och Helen Keller ägde rasen.

Även om rasen existerat och systematiskt avlats för sitt syfte ganska länge så var det först 1898 som rasen officiellt stambokfördes i UKC (united kennel club) och senare tillkom även fler register samt en önskan om att kunna mönstra in rasen i AKC (amerikanska motsvarigheten till SKK) det gick i uppfyllelse 1936 med krav om att namnet ändrades till "Staffordshire terrier" för att inte förknippas med hundslagsmål, vilket senare ändrades till "American staffordshire terrier" i ett försök att undvika förväxlingen med Staffordshire bullterrier.

I Sverige har rasen funnits här officiellt sedan 1988 men rykten har sagt annat, raskunniga beräknar att det finns cirka 300-500st individer i hela landet, med andra ord är det inte en speciellt vanlig ras i Sverige.


Rasen idag
Ett stort problem som jag ser det idag i takt med en lavinartad popularitet (vad man kan kalla "Lassie-syndromen") med hundtypen är att närbesläktade raser/blandraser massproduceras,
dom olika raserna samt blandraser med staff/pit-ursprung har exploderat på bara 10 år, det finns inte en chans att alla dessa hundar har ett bra avelsarbete bakom sig eller att dom hamnar i rätt händer.
Rasen är betydligt mindre än vad man kan tro, uppskattningsvis ca 3-500 individer, det är troligtvis betydligt färre än det antal som påstås vara apbt av sina ägare.
En APBT skall vara stamboksförd i hemlandet förslagsvis i ADBA eller BFKC annars är det högst sannolikt en blandrashund.

Hälsa och avel
Detta är lite av ett mörkerlagt och omdiskuterat kapitel, även fast det anses som en frisk ras främst pga sin icke sällskaps/utseendefixerade avel så tror jag inte att den är sjukdomsfri, dock är det inget man i huvudsak testar för.
HD/AD är ju något av ett generellt problem på större/tyngre raser, sedan kan man ju generalisera och säga att man säkert kan förvänta sig det som ses hos amstaff dvs. demodex och hudproblem som ofta återkommer hos amstaff/pitbullblandraser.

Att äga en APBT
Jag kan som sagt enbart säga så som jag upplever det.
Något som man som ägare till rasen och det gäller även alla hundar av samma hundtyp aldrig får glömma är ursprunget och hur hundarna är funtade, jag är inte intresserad av att skriva en artikel som handlar om hur fantastiska hundar jag tycker det är eller spy galla över massmedias hetsjakt för det finns det gott om andra artiklar som tar upp, utan jag vill helst få ut så mycket information som möjligt så att folk får skapa sin egen uppfattning utan en förskönad syn på det hela, det är en ras av en gammal hundtyp med gamla anor som funnits i vårat samhälle ett tag och inget modernt "påhitt".

Även om man har en hund som funkar med alla som valp så kan det förändras med åldern och erfarenheten (eller brist av) och även om den älskar människor så kan andra djur vara en annan sak.
Jag påstår inte att de per automatik blir bindgalna och farliga hundar för att dom har lite drifter, men dom är generellt sett väldigt tystlåtna hundar utan någon större vokabulär och har dessutom terrierdrag det vill säga allt kan ske väldigt snabbt med lite eller utebliven förvarning om man missar att läsa sin hund så det gäller att vara med på noterna, även om ens hund inte drar igång ett slagsmål så kan den gärna vilja delta och avsluta det.

Är man intresserad av att skaffa sig en apbt så gäller det att läsa på,
förstå varför man vill ha rasen och inte kan tänka sig en närbesläktad ras och eventuellt delta i dom sammanhang där rasen kan tänkas finnas exempelvis weight pull evenemang,
som sagt så bör man fundera på om det verkligen är en apbt man vill ha, precis som många andra utpräglade raser inom sina respektive områden så kräver det oftast lite utav en rasentusiast.

För eventuell vidare läsning och källhänvisning:

I.A.P.B.T.F
http://www.iapbtf.se

Hundläroverket - bedriver även speciella kurser för bull and terriers.
http://www.hundlaroverket.se

Bedriver sveriges största forum för bull & terriers
http://www.pitbull.se/

≧◔◡◔≦

Annons:
LillyB
2011-12-21 17:50
#1

Jättefint Mischa!! Skrattande Jättesnällt av dig att bistå med en apbt-artikel!!

\\\\\\\\\\\\\\\\_

Mvh Lilly - Sajtvärd på Bullhundar iFokus

Mischa
2011-12-21 18:05
#2

Inga problem Flört

≧◔◡◔≦

[Chabelis]
2012-11-01 19:53
#3

Om man läser en av dom mest berömda dogmans som skrivit böcker om APBT har terrier aldrig nämnts som en del av rasen.

Dom kallar inte sina hundar för terrier utan bulldogg.

Vad man har fått terrier från kan man undra.

Det finns intressanta böcker om bulldoggen,b.la "the truth about the american pitbull terrier" av Richard.F Stratton.Det finns även böcker skrivna av den numera avlidna John P.Colby och hans son Louis B.Colby (American pitbull terrier).

Mischa
2012-11-02 09:22
#4

#3

Fast stratton nämner inblandning av jakthundar och terrier, även misstankar om gemensamma (avlägsna) släktingar med "sighthounds" samt att irländarna även kallade sina hundar "pit terrier" i "The world of the APBT"

≧◔◡◔≦

[Chabelis]
2012-11-02 12:28
#5

Meningarna går ju isär då ingen riktigt vet,men dom största "dogmans" kallar sina hundar för bulldog och inte terrier.

Waymore_Hoss
2012-11-03 15:04
#6

#5

Problemet är att de flesta förutsätter att grunden är en 50/50 korsning mellan dåtidens bulldog och en mindre terrier. Precis som du skriver så finns det ingen som faktiskt vet vad som stämmer. Kollar man på tavlor av bulldogs från tiden innan bull-baiting förbjöds 1835 så liknar de dagens APBTs väldigt mycket. Samtidigt är det nog svårt att tro att det inte skulle ha skett någon terrierinblandning då en del hundar av rasen är väldigt små. Men som sagt, det är svårt att säga något säkert i denna fråga.

Annons:
Mischa
2012-11-03 21:00
#7

#6

Precis.

Något som också är intressant är ju om man kikar på avlägsna blodsportsraser ex. traditionella shar pei/historiska shar pei så är dom rent utseendemässigt inte speciellt olika apbt eller forntida bulldogs, fast med mer spets-påbrå.

≧◔◡◔≦

[AmstaffLeo]
2013-04-02 20:01
#8

Bra artikel och så jävla fin hund! ser bara muskler 😍

Mischa
2013-04-02 22:09
#9

#8

Tack, men i jämförelse med många andra rasfränder så har hon mer "trivselhull"😃

≧◔◡◔≦

bandi43
2013-10-13 07:41
#10

Har haft glädjen att få ha 4st PB varav den sista blev nästan på dagen 16år.De var 2tikar och 2st hanar.De är en underbar ras men klart att avel och fostran påverkar den precis som andra.Okunskap av denna ras skapar lika mycket incidenter som personer med fel avsikter tyvärr.Eftersom denna hunds signalsystem är lite annorlunda än andra är det viktigt att ta reda på av personer som självklart besitter kunskapen att läsa av denna hunds leksugna och hur man bäst tar itu om det skulle vara något som den nya PB ägaren undrar.Det är en oftast en mkt förargelseväckande hund.Om den får måttligt motion samt socialisering har du en mkt god familjehund.Har idag en amerikansk bulldog,och.trodde mig veta vad jag skaffat.En PB fast större………inget kunde vara mer fel.Hur.mkt jag än älskar min hund och alla dess goda samt charmiga sidor är pb en lättare på vissa sätt.Älskar Amerikansk BULLDOG men Pitbull kommer alltid vara nr1.

bandi43
2013-10-13 20:37
#11

Stratton är bra men jag älskar boken med BoB Wallace.Bokens namn kommer jag inte ihåg men om man lyckas hitta han är han grymt duktig och viktig för sin tid.

bandi43
2013-10-19 22:59
#12

Måste säga bara att Mischa har faktiskt ganska bra pejl på rasen generellt.Det är en ras som har ett signal system som skiljer sig från andra.Och det är viktigt för att du ska få det band mellan dig som ägare och hund och för att slippa situationer som kan ganska lätt kunnat undvikas är att läsa hundens signaler. Visst finns det individuella personligheter men som ras är de olika andra,tex en rottweiler kan vid möte med annan dominant hane morra,skälla,visa ragg med svans i topp.En Pit Bull kan i samma situation stå med spänd kropp,korta och snabba svansrörelser samt pipa som något annan ras skulle reagera på efter glädjen spänt väntar på att få någon eftertraktad leksak.Anledningen att de agerar av olika anledningar.Det var ett exempel bara,men lära sig läsa din hund och du slipper mkt och är inte så svårt om man vill.Håller också med Mischa att det är en hund som om man inte har intresse av hund och tror att kisa och bajsa den,skaffa inte hund oavsett ras!!!!!Det bäddar för problem vilket skadar oskyldiga och sist men inte minst hunden. Många pratar om hundkampare som det stora problemet.Jag vill inte på något sätt någon tolkar mig fel,jag tycker att det är något jag inte på något sätt är försvarbart.Men okunskap om hundar är också något som borde ses med annat ljus för okunskap är något som skapar oerhört mycket problem.Problem och lidande som skulle kunna undvikas.Så större ansvar för ägare av samtliga raser. Sätt okunskap på straff skalan garanterar jag flera hade inte införskaffat hund av status tex. Dessa personer skapar drömläge för sensationsjournalistik där tex Pit Bull käkar dynamit och skiter kärnavfall.Absurdum. Tyvärr kom det lite moral predikan i slutet.Sett och hört för mycket under många år som kunnat undvikas lätt och det är väl det som gör det desto sorgligare.

Mischa
2013-10-20 01:16
#13

#12

Tack för din "kritik", jag skulle säga att jag har en del grundkunskaper om rasen, men vill verkligen betona att min erfarenhet inte är stor och jag är en newbie inom rasen och hundtypen generellt.

Jag valde att anta erbjudandet att skriva den här "artikeln" därför att den hade troligtvis blivit skriven ändå och troligtvis av någon utan erfarenhet alls (bara antaganden), det finns tillräckligt många texter kring rasen som antyder att arv inte spelar roll och att hundar blir helt vad man gör dem till.

≧◔◡◔≦

Annons:
bandi43
2013-10-20 18:05
#14

Dina grundkunskaper är goda,skulle alla haft den kunskapen hade vi inte haft mkt problem med hundägarna.Det är roligt att se nya energiska personer inom denna rasen.De behövs även om till min glädje måste säga att jag känner ändå vissa förändringar till det positiva de sista tiden. När jag skaffade min första PittBull för över 20 år sedan,även om rasen var då helt ny dröjde det inte många månader innan skriverier var igång. Den ena idiotiska debattartikeln eller programmen efter varandra gick som glass i varmaste sommardag.Och förälskad som man var skulle man rädda världen för oseriösa journalister och ägare.Även om min kärlek till rasen aldrig dött (omöjligt)så kändes det efter en 10 år som en omöjlig kamp att vinna. Måste ge Ceasar Milan ett tack för det gav ett litet andningspaus i en tillvaro då realism och logik var en bristvara.Plötsligt såg människor en känd personlighet med en hund som betedde sig långt ifrån det de proppat s fulla av från media och deras hyenor(det är att sänka en ras som fyller en funktion) till journalister som vittrar kadaver. Men en ny vind verkar svepa in och det känns numera att sagan kan få ett värdigt och gott slut.Och där sådana som du fyller en viktig del i för hur sagan får sitt slut.Och det förtjänar denna ras som existerat så många generationer fler än flesta och som kan bidra med så mycket inom hundvärlden.

Emelie
2013-11-08 11:21
#15

Jag har lite undringar kring varför denna ras fortfarande är så pass ovanlig som den är i Sverige. Varför det faktiskt är så mycket hysch hysch kring uppfödarna och varför allt skall hemlighetsstämplas som det gör idag? 

Det är en underbar ras, som förtjänar mer plats i samhället av sådana som verkligen brinner för rasen och är villiga att lära sig allt om den utan och innan.

Sajtvärd för Bullhundar, medarbetare på Borderline & Djurtransport.

Står i stargroparna för en förhoppningsvis framgångsrik avel av tan-tecknade möss!

PeerS
2013-11-08 11:31
#16

#15

Förtjänar mer plats i samhället? Hur menar du nu?

Det har funnits flertalet APBTs som har tävlat presterat bra inom div. hundsporter i detta land. Lydnad, wp osv.
Ett av dom högre korningspoängen i landet erhålls av en APBT om jag minns rätt.

Rasen behöver inte exponeras mer öppet än vad den redan görs. Allt för mycket okunnigt och oseriöst folk har fått möjligheten genom åren att köpa sig rasrena hundar och det har slutat i skit, för rasen och dom seriösa.

Hundar som avlas hejvilt utan någon som helst eftertanke eller planering bakom aveln, hundar som är psykiskt instabila och biter folk&barn.

För rasens egna skull så mår den bäst av att hållas så som den gör idag, eller t.o.m lite mer i skymundan, annars kommer antalet s.k "uppfödare" att explodera och skithundar finns i varje port/gatuhörn.

Och då, är vi inte långt ifrån ett rasförbud..

Emelie
2013-11-08 11:46
#17

Jag uttryckte mig nog inte tillräckligt tydligt. 

Det jag menar är att jag skulle önska att man som seriös hundmänniska kunde finna mer information om denna ras. Lite mer lättillgängligt, kunna hitta uppfödarna lite lättare så man kunde åka och hälsa på och bekanta sig med rasen osv. 

När jag skrev samhället menade jag alltså inte medelsvensson eller Ali Baba i Rinkeby, utan jag menade seriösa hundmänniskor. Därav min mening "Det är en underbar ras, som förtjänar mer plats i samhället av sådana som verkligen brinner för rasen och är villiga att lära sig allt om den utan och innan" som dock blev lite felformulerad.

Sajtvärd för Bullhundar, medarbetare på Borderline & Djurtransport.

Står i stargroparna för en förhoppningsvis framgångsrik avel av tan-tecknade möss!

PeerS
2013-11-08 12:19
#18

Det finns ju hur mycket information som helst? Hela webben är proppad med information om blodslinjer, hundar, uppfödare. Filmklipp ifrån stora och kända uppfödare. Böcker skrivna utav dessa figuranter lika så.

Vad är skillnaden på en medel-Svensson och en seriös hundmänniska?

Du skulle mycket väl ha kunnat passera 10st seriöst intresserade och kunniga APBT-ägare/uppfödare, men du har aldrig noterat det just pga att dom ser ut som en medel-Svensson. Det enda är att dom inte skyltar med sina hundar, har flashiga hemsidor eller avlar 4ggr per år och säljer valpar via annonsidor.

Waymore_Hoss
2013-11-08 12:29
#19

#17

På svenska finner du ingen bra information och på engelska finns det i stort sett ingen gräns på vilken information du kan hitta på nätet om rasen. Det kryllar av hemsidor, forum, elektroniska tidskrifter och youtubeklipp med kunnigt folk inom rasen som uttalar sig om rasen.

I Sverige får du lättast kontakt med rasen genom att besöka någon lokalklubb inom SWBA där du ibland kan finna hundar av rasen som tränas och utifrån det skapa dig ett kontaktnät inom rasen. Jag tror att de flesta inom rasen är väldigt nöjda med denna relativt höga tröskel för att komma in i rasen. Det finns inget intresse av att sprida rasen till en bredare krets. Och precis som PeerS skriver så återfinns rasen oftast hos medel-Svensson.

Emelie
2013-11-08 12:44
#20

#19 Tack för svaret Waymore! Det är just detta jag upplevt, det finns hur mycket information som helst, men alla säger olika och det är svårt att veta hur man ska sålla när man inte har några grundkunskaper inom rasen. Jag har aldrig ens träffat en renrasig APBT och skulle jättegärna göra det, men det är svårt när ingen riktig information finns tillgänglig. 

Gällande det jag sa angående medel-Svensson så förstår jag också att det kan vara just dessa som har denna ras. Men jag försökte skilja på medel-Svenssons och AliBabor utan hundintresse respektive med hundintresse (seriösa sådana). 

Tydligen är jag ingen hejare på att formulera mig idag, så jag ska nog inte fortsätta försöka gällande detta ämne då det känns som att det är lätt att jag blir missförstådd 🙂

Sajtvärd för Bullhundar, medarbetare på Borderline & Djurtransport.

Står i stargroparna för en förhoppningsvis framgångsrik avel av tan-tecknade möss!

Annons:
Waymore_Hoss
2013-11-08 13:07
#21

#20

Vad exakt är det du vill ha svar på där du upplever att det finns olika uppfattningar? Men jag förstår att det lätt kan bli lite för mycket i början med all information som finns tillgänglig och som samtidigt kan vara bra att känna till om rasen. Enligt min erfarenhet så handlar mycket om att låta informationen landa och sätta sig för att få en bra överblick. Hoppar man rakt in i stambokförande register, avelsinriktningar och linjer så blir det lätt alldeles för mycket i början.

Kan försöka sammanfatta en del.

Det finns två olika rasstandarder för rasen och det bedrivs utställningsavel efter båda två. En från UKC och en från ADBA och båda dessa är också stambokförande register(men inte de enda).

Angående avelsinriktningar så finns det kampavel, utställninsgavel(med två olika standarder som bekant) och ytterligare mindre avelsinriktningar som wp osv.

Linjer är en knepigare sak att förklara och förstå. Dels finns linjer som grundar sig på en familj av hundar likt Colby och Sorrells. Dels finns det linjer som baserar sig på individer som Chinaman och Jeep - samtidigt måste man ha i åtanke att båda dessa hundar i sin tur härstammar från olika linjer eller korsningar av linjer. Det som ytterligare kan krångla till det är att avkommor och föräldradjur till båda dessa respektive hundar kan ha gett upphov till andra linjer.  Och det är här det kan bli riktigt snurrigt och svårt att få grepp om hur linjerna inom rasen ser ut.

Upp till toppen
Annons: