Ojj, vad fint av dig! Har du behållt hunden eller är han omplacerad?

Bilden är tagen dagen efter jag hämtade honom och samma dag hände det även lite privata saker i mitt liv som gjorde tillvaron med en krävande unghund ännu jobbigare. Vi kan säga att jag letade med ljus och lykta den där första tiden.  Men marknaden är och var mättad, många omplaceringsorganisationer tog inte ens emot Amstaffblandningar eftersom de var så svåra att hitta hem till. En privatperson var intresserad av att hjälpa till men tillslut rann det också ut i sanden. Så Trams blev kvar och vid veterinärundersökningen dök sedan ett ännu ett problem.

Trams hade varken godkänt rabiesprov eller godkänd avmaskning, han var insmugglad i Sverige från Holland. Det betydde i korta drag en massa kontakt med tullverket, hemskickade papper om misstanke om hundsmuggling och en beslut om hemmakarantän på 4 månader. Det innebär i praktiken att hunden inte får umgås med andra djur än de som redan finns i hushållet samt inte säljas/överlåtas/flyttas inom samma period. Jag hade alltså valet att låta honom somna in eller bestämma mig för att behålla honom åtminstone de 4 månaderna och skriva mig själv som ägare eftersom han såklart inte var regristerad hos JBV heller.

Blödig som jag redan nämnt att jag är kan jag såklart inte med att avliva friska, livsglada hundar så Trams blev kvar. Efter det har det i ärligthetens namn mest gjorts halvhjärtade försök att omplacera honom. Några intressenter har det varit med inget som blivit allvarligt. Jag bortförklarade det med att, jag ska bara kastrera honom först och sen ska jag hitta ett nytt hem eller jag vill bara se resultatet av kasteringen sen ska jag sätta ut en annons.

Jag har nog inte lurat någon annan än mig själv. I Augusti förra året hade han varit här i 2 år och uttalande jag för första gången att han skulle få stanna. För trots att det inte alltid varit lätt så älskar jag honom så fruktansvärt mycket. På bild, två av mina favoritpojkar: Trams och min Lillebror.

Med hjälp av Trams chipnummer och en sökning i det Holländska hundregistret lyckades jag dessutom för ungefär 1½ år sedan få kontakt med Trams första ägare och därmed skaffa mig mer bakgrundsinformation samt de så viktiga valpbilderna!

Hon hade köpt honom som valt och han var enligt henne, och som det stod i passet, en korsning mellan Rottweiler och Amstaff. Hos henne bodde han tills dess att hon och hennes flickvän valde att separera och därför inte kunde ha kvar hundarna, då var Trams ungefär 9 månader.

Han blev såld och tillbaka lämnad av en familj som tydligen tyckte att han var för jobbig innan han såldes tillsammans med henne andra hund  till ett yngre svenskt par. De sa, som jag har förstått det, till henne att de bodde i Holland men hade av någon konstig anledning med sig en flyttbil/släp. Antagligen var det på det sättet de tog hundarna över gränsen. Varför man väljer att smuggla in just en Amstaffkorsning till Sverige övergår dock mitt förstånd.

I vilket fall tog det tydligen bara några veckor innan även de ledsnade på den "jobbiga" hunden och eftersom Trams inte hade några papper antar jag att de bestämde sig för att inte ta risken att sälja honom. Planen enligt killen jag fick honom av var alltså helt enkelt att släppa ut honom på gatan. Han i sin tur kände medlidande och erbjöd i sin tur sin hjälp och där är vi tillbaka till då jag först steg in i bilden genom att svara på hans annons.

Benjy, den andra hunden, som kom till Sverige vet fortfarande ingen vad som hänt med. Enligt killen jag fick Trams av var han inte medveten om att de hade ännu en hund, hur sant det är vet jag inte heller.

Cyrille, Trams första ägare, och jag har fortfarande kontakt då och då över mail. Hon har återigen skaffat sig en hund och valde att göra det från en omplaceringsverksamhet i Holland. Hunden är en Amstaffblandning och döptes till Tyson efter hennes första hund (det är alltså Trams) så antar att cirkeln på något sätt är sluten.

Får väl avsluta med nyaste bilden på finaste pojken.

Hihi, nu vågar jag skriva! Visste inte när historien var klar 
Jättesuperfin historia iallafall! Och så intressant! Verkligen udda! :D Himla tur att det finns så fina människor som du som hjälper sånahär hundar! Hoppas Benjy också fått ett bra hem hos någon godhjärtad människa! :)

Trams påminner så myket om min Freja i uteseende

#11: Ja, de är verkligen lika. Förutom att Freja är en vältränad snygging och Trams börjar bli en tjock farbror.

Roligt att läsa er historia :)