Annons:
Etikettallmänt
Läst 3367 ggr
Chilli10
1/17/12, 9:52 PM

Barn/föräldrar och respekt för hundar

Idag efter jobbet när jag hämtat Chilli hos min syster gick jag och hunden på ena sidan av gatan när en mamma och hennes två barn korsade gatan och gick mot oss. Sonen var kanske 3-5 år (svårt att gissa :P) gapa och ville springa fram till Chilli. Lyckligtvis hade mamman ett bra tag i handen på sin son och hon sa något i stil med "never run against a dog, they can become stressed out and they don't like it".

Måste säga att jag blev ganska glad. Tycker att det är allt för ofta barn vill hälsa på hundar och bara går fram, varpå föräldrarna inte gör någonting eller ens ber om ursäkt å barnets vägar.

När jag var liten var jag visserligen van vid hundar, men pappa var alltid noga med och sa att jag och min syster aldig fick gå fram till andra hundar utan lov, vilket vi inte gjorde heller.

Vad har du för upplevelser kring barn/föräldrar och din hund/dina hundar?

Annons:
bambiiii
1/17/12, 9:58 PM
#1

vilken bra mamma som recpekterar hunden! alla de mammor jag har träffat har skrikit och sa å kolla kanin gå och lek med den! och det vill förstås varken jag eller bambi så bambi plattar sig på golvet och darrar :(

 Bambi du är min älskling ♥ Älskar dig

Blogg: www.janaslife.bloggplatsen.se

Animals can destroy EVERTHING you have,clothes,shoes,doors but they will NEVER destroy your heart <3

 

 

 

 

 

 

NinniH
1/17/12, 10:17 PM
#2

Med rottweilern var det inga problem åt det hålet, snarare så att alla undvek oss istället. Med staffarna så har vi bara varit med om en gång där de sprang fram och skulle gulla med dem och då hade vi precis hämtat hem Evi. De sprang fram och lockade henne till sig och lyfte upp henne.. Alla andra gånger har dock föräldrarna alltid frågat först om barnen får hälsa.


Zvintos
Uppfödning av Dvärgvädur Rex med stamtavla

mejamylove
1/17/12, 10:20 PM
#3

förut gick jag och min hund förbi en lekpark, då sprang de fram ett helt dagisgäng på 8 pers o började klappa henne Obestämd hon är ju visserligen snäll men tänk om hon inte var de! fröknarna sa ingenting utan bara fortsatte dricka deras kaffe o prata skit ;(

Chilli10
1/17/12, 10:26 PM
#4

#2 Många undviken iofs oss också, men inte alla :P

#3 Trist att inte fröknarna sa till. I höstas gick jag o Chilli förbi en lekpark dä skolbarn lekte. Tre/fyra tjejer kom framspringandes till oss, och tvärnitade 2 meter framför. "Får vi klappa hunden?" Jag sa nej och gick vidare. Hör sedan fröknarna "sådär har vi sagt att ni inte får göra".

mejamylove
1/17/12, 10:33 PM
#5

#4 men lite efter då.. kanske skulle varit lite mer uppmärksam! alla fröknar som ja träffat har bara kollat lite underligt på mig o fortsatt att göra annat :(

Chilli10
1/17/12, 10:37 PM
#6

#5 Barn har ju en egen vilja också, det går ju inte att undkomma. Tror att fröknarna sagt det till dem förut, men att de för tillfället struntade i eller glömde bort det.

Ett plus var ju att de frågade iaf Tungan ute

Annons:
mejamylove
1/17/12, 10:42 PM
#7

ja de är inte många barn som frågat mig inte, här är det tydligen fritt fram :P

LillyB
1/17/12, 11:09 PM
#8

Väldigt bra sagt av den mamman TS! Jag har väldigt dåliga erfarenheter med barn/föräldrar och brukar undvika dom om jag kan. Jag har tappat räkningen på de gånger som ett barn gått/sprungit mot Liston, jag har sagt strängt till barnet att vovven vill INTE hälsa (ungen svarar: "men jag vill!") och jag har sagt till mamman (alltid mamman) att barnet INTE får komma fram för min hund blir stressad. Oftast så har mamman bara stått och stirrat och inte fattat vad jag sagt och barnet har fortsatt gå emot oss. Vi får helt enkelt tvärvända och gå därifrån eller så får jag vråla i ordentligt åt ungen så den stannar. Blir lika förbannad varje gång och även nu bara jag tänker på det. Har även hänt massor med gånger att barn kommit springandes/hoppandes/skrikandes mot Liston och skrämt skiten ur honom och föräldrarna har inte ens bett om ursäkt. Liston blir väldigt rädd om vi går förbi ett dagis och ungarna skriker. Har däremot fått ett litet barn i familjen nu så han börjar lära sig att dom är snälla. Men föräldrar kan vara grymt ansvarslösa!

\\\\\\\\\\\\\\\\_

Mvh Lilly - Sajtvärd på Bullhundar iFokus

Kalli
1/17/12, 11:18 PM
#9

Vi har lyckligtvis haft rätt lite problem med barn, de flesta barnen frågar faktiskt och de totalt respeklösa barn vi har på min gård vågar inte hälsa på Trams. Jag har haft mer problem med vuxna som inte frågar utan bara kastar sig fram, man undrar ju om folk inte har någon självbevarelsedrift.

Det mest idiotiska i föräldrarväg var väl en bekant som absolut ville hälsa på och bo hos mig med sin lille son fast jag upprepade gånger nekade och sa att det INTE var en bra idé, inte för att Trams ogillar barn men han har aldrig haft den så nära inpå sig på en liten yta och var vid det tillfället en ganska burdus unghund. Men barnets pappa hade tydligen inga problem alls med att försöka och "se hur det går".

thilda-
1/17/12, 11:19 PM
#10

här är dom totalt 0 respekt för hundar och dess ägare!

Jag och akillez bruka träna passivitet (sitt och ligg platsning) utanför systembolaget och ica och folk kliver över honom och går hejvilt över en vilt främmande hund :( och akillez kan vara lite si och så med humöret, speciellt om det kommer en dominant hane förbi

LillyB
1/17/12, 11:38 PM
#11

#10: Varför tränar ni utanför systemet och ica? :p

\\\\\\\\\\\\\\\\_

Mvh Lilly - Sajtvärd på Bullhundar iFokus

Loveradio
1/17/12, 11:39 PM
#12

När jag var liten så ville jag springa fram och klappa alla hundar jag mötte, men mamma var noga med att alltid fråga ägaren om det var okej.

Jag har bara träffat på ett barn när jag varit ute med Valle. Och det var min grannes barnbarn, och min granne frågade om barnet kunde få klappa Valle. Så än har jag inte råkat ut för barn som har flygit på min hund. Vilket är skönt.

/Mvh Sara - Sajtvärd på Dokumentärer
Medarbetare på Bullhundar
Besök gärna min blogg: loveradioblog.weebly.com

thilda-
1/17/12, 11:44 PM
#13

#11 Vi tränar mycket med störningar och där rör sig "mest" folk :) (bor i en liten byhåla)

Annons:
Viccan92
1/17/12, 11:49 PM
#14

Det har hänt någon gång att något barn har gått fram och börjat klappa honom. Det händer att dem frågar men sällan. Speciellt jobbigt på tåget när det var ca 5st barn från Iran eller ja liknande. Dem tävlade om vem som vågade stå närmast Tintin. Så fort han rörde sig så sprang dem och gömde sig. Han tittade på mig som "Matte vad gör dem egentligen". Tyvärr så träffade jag dem på hemvägen med. Tintin var då så trött så han brydde sig inte. Försökte säga till men dem förstod inte. Som tur så är Tintin jättesnäll. Ibland när vi väntar på bussen så kan han stå och stirra ut folk. Blicken säger "klappa mig, kela med mig".

Föder upp holländare. www.freewebs.com/christmast

LillyB
1/17/12, 11:57 PM
#15

#13: Aha okej! :)

Angående hur man var som barn. Jag har nämligen inget minne från då jag var yngre än 7 år, då kommer mitt första minne då jag ramlade av en häst och släpade under den och slog emot ett staket. Men innan det är det i stort sett tomt så jag har svårt att säga hur jag var mot hundar som liten, men då jag var 7+ så hade jag stor respekt för hundar. Jag frågade alltid ägaren innan jag hälsade oavsett om det var en valp, en liten hund eller en gammal goding. Sen respekterade jag svaret jag fick.

\\\\\\\\\\\\\\\\_

Mvh Lilly - Sajtvärd på Bullhundar iFokus

Ixectrona
1/18/12, 10:56 AM
#16

På internet möter man tyvärr en hel del tråkiga tomtar som ABSOLUT inte kan tänka sig att lära sina snorungar (sorry Tungan ute) respekt för andra levande varelser. Praktiskt taget säger de att "Mina ungar ska få hänga och dra i en hunds öron utan att den ens ska lyfta på läppen, gör den det ska den avlivas ögonaböj!"

Nej, man kan inte ha aggressiva djur i samhället.
Men inte heller kan man ha människor (det spelar ingen roll hur unga) utan respekt för levande varelser i samhället.

Hundägare har en plikt att hålla reda på sina hundar, och föräldrar har en plikt att hålla reda på sina ungar… hoppas jag…

Men tyvärr är det alltid så att hundägaren och hunden får alltid skulden, oavsett hur det egentligen gick till. "Det är ju bara ett barn, han vet inte bättre!"

…gawd. -.-

Men i verkliga livet har jag inte stött på några sådana nötter än.
Eller jo… en gång när jag var ute med min whippet och gick förbi en busshållplats var det någon dum invandrarunge (menar inte det som ett hopp mot invandrare, utan som att visa faktumet att varken han eller hans föräldrar förstod ett ord av vad jag skrek åt dem) som började jaga runt hunden så kopplet snörde sig runt mig.

Jag sade åt ungen gång på gång, SLUTA! Föräldrarna stod bara vid sidan om och sade något på något språk, och verkade inte alls förstå något. Hade det inte varit mitt inne i stan så hade jag släppt hunden så han kunnat fly. Jag minns inte riktigt hur vi kom ur det där, men jag fick springa därifrån.

Dock har jag inte varit med om något sådant med Wikus.
En gång i somras var det en hög småbarn (jag är extremt dålig på att bedöma ålder, men under sex-sju), som undrade om de kunde klappa hunden. (Tack och lov frågar alltid ungarna här först.)
Jag sade "Ja, EN åt gången".

Och jag visar dem alltid hur man klappar hunden underifrån, INTE med en massa händer uppe på ansiktet som alla måste göra…

Tyvärr gick det inte så bra, och en hel skock ungar samlades på alla sidor av Wikus, som blev mer nervös. Han är ok med ungar så länge de är få, lugna och närmar sig framifrån, men han är fortfarande ett djur och jag kan inte garantera hur han beter sig i en sådan situation när han blir helt trängd av en massa konstiga varelser som han inte vet vad de är eller vad de håller på med.

Lyckligtvis kom det sedan upp en mamma som sade åt ungarna, kul det att hon tyckte de hade gjort fel och inte jag eller min hund, han ser ju ändå ut som en annan mördarhund…Tungan ute

Ixectrona
1/18/12, 11:02 AM
#17

Jag minns när jag var fyra år och hälsade på min farmor och farfar (som bodde bara några minuters promenad bort), och deras granne (min framtida pianolärare, men det är off topic) hade en ung Flatcoated retriever som hette Charlie.

Jag brukade springa över till honom med Mariekex, och allt jag hade med mig (leksaker och sådant) trodde han var mat. Tungan ute
Vi hade en hund av samma ålder hemma då också, Molly, men hon tyckte aldrig det var lika kul med godis och leksaker.

Sedan minns jag en Cavalier som brukade ligga ute på gräsmattan, bunden i ett långt snöre och gå ut genom ett hål i häcken. Vi hälsade ofta på den hunden när vi gick förbi, och det var inga problem. (Tror det var en pensionerad polis som hade den.)

…men annars brukade jag nog inte springa fram till folk och deras hundar. För blyg.

NathalieT
1/18/12, 5:52 PM
#18

De barn som jag har mött med Pelle har frågat själva om de får hälsa vilket jag tycker är trevligt, då flera vuxna brukar komma fram och klappa utan ett ord :/

När jag var liten så tyckte jag alltid att det var självklart att fråga om man får hälsa så mina föräldrar behövde inte säga så mycket om det till mig :)

mejamylove
1/18/12, 8:07 PM
#19

när ja var liten (vilket jag är nu fortfarande, är 13), så klappade ja aldrig främmande hundar utan o fråga. ja visade mkt respekt till hundar ja inte kände eller som drog i kopplet, numera tittar ja inte änns på en hund när ja är ute o går förutom min egna :P

Chilli10
1/18/12, 8:38 PM
#20

#8 Ja visst var det :)

Tråkigt med så många dåliga erfarenheter.. Känns som vi både har positiva och negativa..

Annons:
Upp till toppen
Annons: